24 maj 2015

Stressfri söndag

Om jag får välja en kväll på landet som är bättre än alla andra kvällar är det söndag kväll. När förbindelsebåten har åkt kvart i fem och man inte behövt åka med, känns det som om en sten faller från bröstet. Söndagar för mig är i normala fall en skön morgon och sedan matlagning. Någon liten syssla som blivit kvar från lördagen eller på hälft kan jag eventuellt hinna med. Sen är det ju disk och packning och avfärd. Söndagarna brukar vara de stressigaste dagarna här på holmen. Annat är det om man inte behöver åka iväg.



I morgon har jag en extra ledig dag och har därför fått njuta av söndagen på ett alldeles speciellt sätt. Jag har sovit länge, hjälpt mannen med småsysslor. Eftersom han har högra handen i gips behöver han hjälp med småsaker, att slå ner käppar med slägga och flytta björkstammar och annat smått. Potatisen är myllad och fiberduken dragen tillbaka på, det ser ut som om vi skulle kunna få egna nypotatisar till midsommar om allt går väl. Vi har hunnit med födelsedagskaffe hos en granne, en promenad till stranden och middag med en god vän.

  

Sådana dagar borde det finnas flera, stress och brådska gör det svårare att njuta av livet. Jag har ingenting emot att göra saker, eller göra vardagliga sysslor, när jag får göra det utan bråska. Länge leve stressfria söndagar!

17 maj 2015

Se upp i rusningstid!

Blommorna i naturen avlöser varandra. De är alla så fina på sitt eget sätt. Blåsipporna har nästan blommat ut medan vitsipporna ännu står stolta på vägkanter och i skogen. Så fort solen tittar fram vänder de ansiktet käckt uppåt - de är faktiskt ganska lika oss soltörstiga människor. Gullvivorna har sin prakttid och bildar gula mattor på ängarna utanför vårt hus. Efter dagens promenad var jag bara tvungen att sätta ner mig på vägen och fotografera dem.


Vad gör du sade grannen då hon kom gående, det är ju inte varje dag man ser en fullvuxen kvinna sitta på vägen. Jag medger gärna - visst blir man litet snurrig av alla vackra blommor.


En bukett plockade jag att ha inne på köksbordet, att slösa med det vackra kunde man kanske tycka men jag vill njuta överallt - såväl inne som ute. Hundra blommor i vasen och tusentals på ängen, vilken gåva, vilket slöseri, så många fina detaljer. De små orangefärgade prickarna inne i blomman är förtjusande. Absolut värt att sitta på vägen för!

13 maj 2015

Sticklingar

Jag hade idag förmånen att besöka Runsala botaniska trädgård. Då man bor så nära är det sällan det blir av att göra ett riktigt besök dit, då är det extra roligt när det blir av. Vädret var ju inte det bästa med tanke på alla planteringar utomhus och vistelsen där ute blev ganska kortvarig. Inne trivdes vi desto längre. Många av de blommor man odlar som rumsväxter växer så frodigt i vinterträdgården och de uppvärmda växthuset. De blommar för fullt och med stora fina blommor. Nog är det skillnad då omgivningen är optimal för växterna jämfört med hur de ser ut i våra mörka och torra vardagsrum. Så kan man ju köpa hem en och annan stickling också.



En sådan liten streptocarpus kunde jag inte motstå. Jag har så svårt att minnas namn på blommorna så jag fick ta kameran till hjälp, en anteckningsbok skulle också vara bra att ha i ryggsäcken för sådana viktiga saker.


Ett par pelargonsticklingar och slank också ner i väskan. Alla miniatyrer är så bedårande, såväl i djur och växtriket. Jag medger att jag är litet svag för sådana här små plantor. Nog skall det vara roligt att försöka få dem att överleva och se om de börjar trivas!

9 maj 2015

Fånga stunden

Våren rusar framåt och jag försöker hålla fast den en liten stund. Jag minns våren då jag blev student och en dag i maj helt plötsligt märkte alla vitsipporna. Med huvudet i böckerna och all provspänning hade jag inte märkt att våren kommit. Det känns litet likadant nu. Vis av skadan då för länge sedan försöker jag vara litet mer uppmärksam på allt som händer i naturen. På den senaste veckan har björkarna slått ut i skir grönska, något som bara kunde anas förra helgen.


Våren kommer alltid litet senare här i skärgården än på fastlandet då havet är kallt och uppvärmningen av luften tar längre tid. Jag försöker stanna upp och beundra blommorna och grönskan, men allt går mycket fort. På en helg finns det så mycket jag skulle vilja pyssla med i trädgården, gräva, så, flytta, klippa. Ljuset är så fint och himlen så högt uppe, min beundran har inga gränser. På kvällspromenaden gick jag utan sedvanliga hörlurar för att kunna ta in fågelsången. Jag känner få fågelarters läten, de få jag känner är sjöfåglar och dem hör man inte så mycket på landbacken. Men serenaderna var lika vackra ändå fast jag inte visste vem som sjöng. Jag blir så överväldigad över allt vackert och får lust att stanna tiden, det skulle jag definitivt göra om jag kunde - sätta mig på trappan och hålla in pausknappen