Efter några månaders bloggpaus känns det som tiden är inne för att skriva något igen. Hösten har varit skön och varm och kompenserat för den något speciella sommaren. Först var det kallt och regnigt i två månader och sedan då det var dags för de flesta att återvända till arbetet blev det hett och bästa sommarhettan. Vädret har ändå aldrig varit av så stor betydelse för mig som inte ligger i solstolen om somrarna, ja inte gör jag ju det nu heller förstås. Det kunde jag i och för sig göra eftersom jag avnjuter litet semester. På semestern kan man göra så mycket annat. Vila ut sig är väl huvudmålet genom att sova, röra sig i naturen, fiska och litet städa också. Idag har vi söndagen till trots börjat med det sista, dvs. städa. Vi tog itu men ett projekt som fått vänta längre än lovligt - boden. Ni vet platsen dit man för allt som kan vara bra att ha men man inte har användning för just nu. Vi har en bod modell större och det är inte bara vi utan också tidigare generationer som fört dit ett och annat. På en ö med litet haltande sophantering är det inte så lätt att slänga saker så det kräver sortering att komma fram till vad som kan brännas, vad som behöver föras till återvinning och vad som skall föras bort från holmen. En del kan man ju återanvända själv också. På åttiotalet förnyades köksskåpen i torpet. De tidigare var också återbruk, svärmors systers gamla skåp.
Till boden hade de förts för att eventuellt användas någon gång. Nu bestämde vi oss för att bränna skåpen...men så kom mannen på att se efter hur lådorna var gjorda.
Gediget hantverk, nog kunde de väl ändå gå att använda åtminstone i verkstaden, lådor är ju alltid bra att ha. Sagt och gjort, han sågade loss delen med lådor och jag torkade hastigt av dem, en lådhurts blev resultatet.
Jag intresserade mig mera för innehållet i lådorna, spännande fynd där också men mera om det en annan gång. Mitt i allt städandet blev vi hungriga, att fixa snabblunch är inte min grej, en rejäl paus i städandet fick det bli och potatisgröt, mums!
