Ljudet av små tassar

Nog kan det sen vara härligt att höra små tassar som springer på golvet. Hur trött man än är måste man bara se hur benen kommer trampande, svansen viftande och de söta mörkbruna ögonen som hälsar så sött. Det är något speciellt med hur djur visar tillgivenhet. Nu sitter jag i soffan och min lilla kamrat ligger bredvid och snusar så sött. Vi har av och till diskuterat hur det skulle vara att ha en egen hund, vi tycker alla om djur men ansvaret för ett djur är stort och vi har kommit till att det inte är lämpligt just nu i alla fall. Gubben har haft många hundar (och katter) men det blir för besvärligt att resa så ofta med en hund. En hund i staden igen skulle vara tvungen att vara ensam många, många timmar eftersom jag jobbar oregelbundet och ibland alldeles för långa dagar för att en liten hund skulle klara sig ensam och utan att komma ut och kissa. Skulle vi bo alla på en adress hela tiden skulle vi absolut ha hund. Den skulle vara till sällskap för den som är hemma och en effektiv motionskamrat. Nu får vi nöja oss med att låna hund ibland, det är roligt och det egentliga ansvaret för hundens väl är någon annans.