Värmen till trots har vi mindre projekt på gång. Mannen har hållit på att reparera brädfodringen på torpet. Det började förstås med att jag som klipper gräset här för det mesta sade att köksknuten börjar se sliten ut. Jag tror jag sade det för något år sedan första gången, men mannen blev inte övertygad då om att något behövde göras. Nu hade han en dag fått för sig att sätta fast litet lister på verandan som börjat se lösa ut och samtidigt granskat litet närmare och några lister blev litet mera, som det brukar på ett äldre ställe. Nu är han snart varvet runt huset. Han har bytt ut de delar av brädfodringen som var skadade, verandan är gjord litet provisoriskt för den behöver en större reparation men ytligt ser den bättre ut i alla fall. Mest bräder är bytta på köksväggen som alltid är mest utsatt för sol och regn och vind. Han har sågat av de dåliga bräderna och listerna i vinkel så att vattnet inte skall bli och stå i skarven.
Med litet målning kommer det att bli nästan osynligt. Förr satte man ofta en vattenlist på det stället man skarvade, det ledde i sin tur till att väggen ofta blev skadad på nytt just där. Det är ca femtio år sen brädfodringen på huset är bytt, nu får vi hoppas att vi klarar oss ett tag igen. Inte kanske femtio år men nog fick väggen rejält mera livslängd. Bredvid trappan på verandaväggen var skadorna större så där blev det nu vattenlist, den får vi byta ut när vi gör en större reparation inom några år.
Arbetsställningen har inte varit så rolig alla gånger. Med hjälp av en pall har det i alla fall varit lättare än att jobba på huk hela tiden. Arbetet har fortskridit bra trots värmen han har flyttat sig efter skuggan och arbetat så mycket som har känts bra just då. Nu är det bara mitt arbete som kvarstår, att måla alltså, får se när det blir, sen när andan faller på....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar