Alla potatisarna är i jorden. Vi brukar egentligen hålla oss till en tidig potatissort Timo heter den. Den är mycket tidig och god, nackdelen är att den växer sig väldigt stor och då den blir äldre drabbas den ofta av sjukdomar. Nu har vi hört ryktas att sorten kanske inte längre skall säljas som utsäde. Det skulle vara synd men vi resonerar som så att det säkert finns andra helt goda sorter. Om de trivs på våra sandjordar är sedan en annan sak. Vi fick två nya sorter att prova via en vän som hade blivit erbjuden dem av ett företag. Sorterna heter Colomba och Annabelle. Colomba såg rund och vit ut, Annabelle var avlång och gulare. Vi satte dem på påskannandag och täckte dem med två lager fiberduk. Det har varit kallt länge i vår så det tog ett tag före potatisen kom upp och tur var ju det med tanke på kylan. Det verkar som att de klarade kylan bra, några riktigt små skador på blasten blev det efter de kallaste nätterna men plantorna har återhämtat sig bra. För ett par veckor sedan var det dags att mylla på potatisen för att ge den mera jord runt fötterna och för att rubba ogräset. Nu kan man redan skönja de första blomknopparna. Det är två veckor till midsommar så vi får se om vi får skörd till dess. Timo borde leverera men de nya sorterna vet vi inte med ännu.
Det är härligt att se hur allt växer och det är härligt att gå ut i egen åker eller eget växthus och plocka grönsaker till smörgåsarna. Oj vad jag njuter!
