Svett och sinnesfrid

Förra helgen blev vi färdiga med vedprojektet. Det gick som en dans. Sonen orkar jobba för två så vi andra fick bara hänga med. Vädret var dessutom det bästa tänkbara, solen sken från en molnfri himmel.

När vi var färdiga med det andra lasset stjälpte vi det i backen bredvid vedlidret, därifrån är det sedan kortare väg att kärra in den torra veden någongång i juni.

Jag brukar säga att vedarbete är som meditation för mig. När jag står vid vedklyven eller radar ved i vedlidret måste jag koncentrera mig. När kroppen är upptagen med sådan litet ensidig sysselsättning stiger det upp alla möjliga tankar ur det undermedvetna, både positiva och negativa. När jag jobbar hinner tänka och fundera igenom det mesta. Om det inte räcker med en genomgång brukar de komma tillbaka en annan gång, när tankarna är färdig bearbetade kan hjärnan lämna dem och sinnet får frid.

En trogen vän

Vi har en fantastisk vän. Den äter vårt skräp och gör svart mylla. Rätt gissat det är komposten. I vinter har det varit riktigt kallt endast två veckor och då stannade processen upp men nu fräser komposten på igen. Jag fick den att vakna till liv genom att banda litet urin, kanske 2 dl med en halv liter vatten, det hällde jag helt sonika i komposten och vips så började den bli varm. Eller vips på ett dygn ungefär.

Jag tror att den frös för att den fick litet dåligt med mat före den kalla perioden och för att den började vara full. Här om helgen tömde jag bort sådär ett halvt skottkärrs lass med kompost så att det nya skulle få rum och luft. Litet torrt strö kommer att behövas då den färdiga komposten är en aning för våt ännu. Den färdiga komposten satte jag bredvid växthuset i en öppen kompost än så länge.

Jag tror att den är för kraftig att sätta ut på den kalla jorden. Sedan då det går att luckra in den i jorden med litet torv eller mull går det säkert bra.

Våren framskrider

Fast naturen är ganska färglös finns det så många vackra detaljer att vila ögonen på. Överallt sticker det upp små blad och knoppar.

Idag fick jag syn på de första späda nässlorna. Jag fick lusta att plocka dem och laga soppa eller stuvning. Just idag blev det ändå inte eftersom vi höll på med den sista veden. Om det inte snöar eller regnar i morgon skall jag ändå passa på att plocka litet och laga en soppa åt mig att ta med till jobbet. Där kan jag sen flytta mig tillbaka till vår soliga vedbacke i tankarna. Hasslarna har ovanligt mycket hängen i år tycker jag. De är vackra men nog litet förargliga då de gör att ögon och näsa stockar sig.

Himmel och helvete

Hur är det i himlen? Är det gator av guld? Är det ljust och varmt? Var är himlen? Och vad är då helvetet, är det motsatsen? Är helvetet evigt om det finns? Oj vad många intressanta frågor och tankar, dem borde man grunna på litet oftare. Tänk att få diskutera med några andra som är intresserade att diskutera liknande frågor. Att få lyssna på erfarna människors uppfattningar om frågor som så ofta blir klichéer, att få lyssna och utbyta tankar utan att trampa varandra på tårna. Det blir så lätt missförstånd då trosfrågor ventileras. Kyrkan säger si, kyrkan säger så, eller rättare sagt människor som uppfattas representera kyrkan får stå för hela kyrkan. Jag har väl funderat en och annan gång på dessa frågor förut också. Främst för att göra det klart för mig vad jag själv tror men likväl är diskussioner mycket intressantare än ensamma funderingar. Om jag tror fel då? Finns det fel och rätt svar på dessa frågor? Är det så farligt då om jag inte vet vad jag skall tro? Egentligen är det väl inte farligt alls, tror jag. Nåd finns väl just för att det skall finnas hopp för oss som annars inte skulle ha en chans.

Olika tid på olika plats

I vårt husbolag i staden har det under flera års tid talats om stambyte. Det har talats och planerats i evighet tycks det. I dag var jag hem under lunchtid för att äta, jag brukar passa på att äta hemma då jag har arbetsuppgifter i närheten. Det har vimlat av karlar i arbetskläder på gården och i trappan redan några dagar men något ljud av direkt arbete har jag inte ännu hört förrän idag. Jag trodde jag hade glömt att stänga dörren till lägenheten när jag hörde ljudet men nej den var fast. Den som har möjlighet att vara på arbete på dagarna klarar säkert av det här alldeles utmärkt men alla pensionärer är det nog mera synd om. Damerna som jag mötte på gården sade att de måste ut på stan en stund för att vila nerverna, jag har faktiskt stort medlidande med dem. Trappan är indelad i tre linjer och vår linje är sist i saneringstur, fem månader beräknas arbetet pågå i huset före de kommer till vår linje. Tiden flyger ibland med en ryslig fart och jag skulle inte vilja ha vinter och höst igen för något pris. Den enda fördelen med skulle vara att stambytet var över, kanske olika tid på landet och i staden skulle vara en lösning. Tänk om det gick att beställa oktober i stan och april på ön.

Vårsysslor

Till många skärgårdsbors fritidsintressen hör jakt och naturvård. Just det, både och är viktiga. Gubben har sysslat med fågeljakt sedan han var en liten pojke. Jakten på sjöfågel har varit en viktig källa till näring, färskt kött och ägg var en bristvara på vintrarna förr i tiden då det inte fanns frysboxar. Den jakten hör nuförtiden till historien men den har inte bara varit en slakt av fåglarna utan en kultur som nu tyvärr dör ut. Fågelholkar för mesar och andra småfåglar är säker bekant för de flesta men holkar för sjöfågel, knipa och skrake är mera ovanliga.

Gubben har varje år satt upp några som han gjort av trädstammar som av en eller annan orsak varit ruttna inuti. Genom att holka ur dem, bränna dem på insidan, göra botten och tak samt borra lämpligt hål i dem är holken färdig. Det är ett drygt arbete men en sann glädje.

Förutom att sätta upp holkarna på lämpligt ställe skall de helst putsas på vårarna också. En och annan ekorre har under vintern och vårvintern börjat bo i holkarna och ekorrarna är vackra men grymma skadedjur som inte drar sig för att äta fågelägg och fågelungar. Allt det här skall göras tidigt på våren före sjöfåglarna börjar söka boplats. Det är en obeskrivlig glädje att få följa med de flygande kniporna som söker en lämplig boplats och sedan sköter sitt bo, tar hand om sina ungar och till sist för de "färdiga" ungarna till stranden.

Marsväder

Det kom rejält med blötsnö i natt. Där det var bar mark igår och torrt och fint är det fem centimeter blöt snö. Alla vårblommor, krokusar och snödroppar som redan börjat blomma fick det rejält kallt om fötterna.

Igår fotograferade jag växthuset och tänkte på vad jag skulle plantera idag ser det betydligt vintrigare ut.

På väderleksrapporterna har de lovat att det kalla vädret skall hålla i sig åtminstone en vecka. Nu är det hård nordvästlig vind, det var varning för hård vind här på skärgårdshavet till idag och det har det nog varit. En plusgrad i kombination med den hårda vinden känns ju betydligt kallare också. Marken är ändå så varm att snön knappast stannar så länge, sen blir det vår på riktigt och allt kommer att grönska fort då det nu fått rejält med vatten.

Vårprojekt

Det börjar bli dags att fundera på vilka projekt som blir aktuella att genomföra den här våren. Det kliar redan i fingrarna för att börja så frön av olika slag. Riktigt ännu kan man inte plantera ut något i växthuset fastän bönderna på grannöarna säkert funderar på att sätta de första tidigpotatisarna.

Vi har ett mindre växthus som alltid blåser sönder i någon höst eller vinterstorm. I höstas tänkte jag nästan tappa modet och funderade på att vi skulle ta ner hela spektaklet. Men när jag nu ser på det tänker jag att det kanske går att rädda med några nya skivor.

Det är så roligt att gå till växthuset efter tidiga grödor på försommaren. Sallad och rucola är bra att komma igång med riktigt tidigt. Dessutom är det bra att kunna flytta ut plantor av blommor, gurka och pumpa i växthuset så fort det blir litet varmare i maj. Det blir så trångt inne med alla odlingar och ute får de mycket mera ljus och blir stadiga och litet härdade. Tomaterna har vi både köpt som färdiga plantor och sått själva. De egna plantorna börjar ju ge frukt mycket senare så det är bra att ha någon färdig planta också. Snart får vi ta oss an det här projektet men vi skall först se vad helgens oväder för med sig.

Ljudet av små tassar

Nog kan det sen vara härligt att höra små tassar som springer på golvet. Hur trött man än är måste man bara se hur benen kommer trampande, svansen viftande och de söta mörkbruna ögonen som hälsar så sött. Det är något speciellt med hur djur visar tillgivenhet. Nu sitter jag i soffan och min lilla kamrat ligger bredvid och snusar så sött. Vi har av och till diskuterat hur det skulle vara att ha en egen hund, vi tycker alla om djur men ansvaret för ett djur är stort och vi har kommit till att det inte är lämpligt just nu i alla fall. Gubben har haft många hundar (och katter) men det blir för besvärligt att resa så ofta med en hund. En hund i staden igen skulle vara tvungen att vara ensam många, många timmar eftersom jag jobbar oregelbundet och ibland alldeles för långa dagar för att en liten hund skulle klara sig ensam och utan att komma ut och kissa. Skulle vi bo alla på en adress hela tiden skulle vi absolut ha hund. Den skulle vara till sällskap för den som är hemma och en effektiv motionskamrat. Nu får vi nöja oss med att låna hund ibland, det är roligt och det egentliga ansvaret för hundens väl är någon annans.

Damm och solsken

Idag har staden badat i solsken. Människor har bytt till tunnare jackor och ansikten vänds mot solens strålar. Jag är litet tudelad till sådana här solskensdagar. Det är skönt med ljus efter den långa vintern men allt ser dammigare och gråare ut då solen skiner. Den stora städningen har inte kommit igång så det är grus och sand på trottoarerna. Det har lovats snö och kallt till helgen så kanske gruset behövs ännu. Hoppas jag hinner se åtminstone några blommor på ön före det börjar snöa. Blommorna behövs också för att mota vårtröttheten, jag blir alltid så trött när det blir så här ljust ute. Kroppen hinner inte riktigt med i naturens hastighet. Jag blir slö och trött och på dåligt humör för att jag saknar energi. När jag kommer till ön ändrar humöret och jag får tid att ta in allt som håller på att ske. Jag tror att jag som människa mår bättre ju närmare naturen jag lever. Jag får skatta mig lycklig som har ett ställe att vara på där jag kan komma i balans med naturen och mig själv.

Änglavakt

De senaste dagarna har rusat förbi i en ryslig fart. På jobbet har det varit fullt upp och på hemmafronten har vi oroat oss för min gamla mormor. När man närmar sig 88 år och bor ensam hemma i ett stort hus kan det hända vad som helst. Mormor har fallit flera gånger under de senaste åren och klarat sig ganska bra i alla fall. För några år sedan bröt hon högra lårbenet, i lördags var olyckan framme igen och då bröt hon det andra lårbenet. Oron är stor när man inte bor nära och inte kan vara med. Mormor har alldeles underbara grannar som brys sig om och hjälper med mycket. Nu fick hon hjälp av dem att ringa ambulansen och komma till sjukhus. Som vanligt när man skulle behöva vara anträffbar är man inte det, jag var på arbete när hon hade försökt ringa mig. Vi talades vid först när hon var i ambulansen. Vi har varit oroliga för henne för att operationen är stor och hennes hälsa inte alltför stark. Till all tur hade hon änglavakt och klarade sig igenom operationen och är nästan sig själv igen. Min syster som bor närmast har fått sköta det praktiska med post och huset, tur att hon finns där nära. Mormor är opererad och har fått hjälp på sjukhuset. Nu får vi bara hoppas att rehabiliteringen går bra och att hon får tillbaka sin energi och styrka. Mormor är gjord av hårt stål, visst vet vi att ingen är här på jorden för evigt men inte vill vi mista henne riktigt ännu.

Fri och ledig

Fredag är nog ett av de vackraste ord jag vet. Det betyder så ofta så väldigt mycket, ledigt, ön, avkoppling och vila. Ibland betyder det att arbetsvecka inte är slut ännu. Fastän jag har arbete i helgen känns det ändå skönt med fredag. Det är fred idag för mig, jag skall koppla av i kväll och bara vara utan krav.

I morgon är det arbetsdag men den börjar inte genast på morgonen så det blir en skönare morgon också. Att få vakna kanske en halvtimme senare, dricka kaffe medan sonen ännu sover. Oftast stiger han upp före mig på vardagarna då han ofta börjar sina skoldagar åtta och jag åker till jobbet till nio. Jag brukar ligga i sängen och höra hans morgonskrammel och stiga upp så att vi turas om med att ha kaffebordet. Vi har båda litet dåligt morgonhumör så det fungerar bäst om vi går litet om varandra och inte pratar så mycket. I morgon får jag husera först och han sova ut, sen är vi båda redo för en ny dag. Men före det kommer kvällen, en kväll utan planer och krav. Trevlig fredagskväll till er alla!

Sommargäst

Jag har mejlat och kontaktat viktiga personer, tjänstemän och politiker, tidningar och radio. Viktiga personer har svarat vilket ju känns bra men de svar jag fått är utredningar av tjänstemän som verkligen inte känns lika bra. Det senaste var ELY-centralens chef som börjar sin förklaring till trafikminister med en beskrivning av mig. Min man och jag hade båda skrivit under mejlet jag sände men det är väldigt viktigt att beskriva mig i förklaringen. Jag beskrivs som sommargäst på ön. Visserligen är jag skriven i stan men sommargäst känns som en förolämpning. Jag börjar tappa tilltro till lagar som inte följs och förstår inte att man kan ringakta hur viktiga familj, släkt och vänner är också för en skärgårdsbo. Gäster städar inte, hämtar inte matkassar, betalar inte räkningar, sköter inte sjukvård.

Min älskade gubbe vill inte ha mer gäster än nödvändigt men han vill nog att jag skall komma hem. Kan tjänstemän faktiskt bestämma att jag är gäst eller hur många hem jag får ha? Eller kanske jag borde vända på steken och bjuda hem dessa tjänstemän som gäster till hemmet på ön, de kan ju börja med att fylla på vedförrådet i verandan, sådär sju korgar, bära vatten till bastun och dammsuga. Jag kan ta en promenad och komma in sen när dom har lagat mat och dukat fram. Fy vad jag blir arg och besviken.

Att vara tyst

Jag borde lära mig att vara tyst. Att hålla mun. Att inte prata så mycket. Jag har lätt för att tycka och tänka en hel massa - men jag borde nog begrunda mera och prata mindre. Vi har från jobbet varit på tyst retreat i två dagar. Det var program med allt från antigymnastik till meditationer och bönestunder. Mycket god mat, bastu och tid att tänka var det också. Lägergården ligger naturskönt i Åbo skärgård och landskapet påminner litet om skärgården där vi har torpet. Vädret var uselt på morgonen då retreaten började, de hade kommit 5cm snöslask under natten så det var halt och vått men det hade slutat slaska så det förblev disigt och grått. Vädret lockade inte mig till några promenader fastän jag förberett mig och tagit med både kängor och utekläder. Jag valde att vila på rummet, läsa eller handarbeta mellan de fasta programpunkterna. Meditationerna var en ny erfarenhet för mig. Visst har jag varit på retreat under studietiden och då också varit med om retreat men man hinner glömma så mycket på tjugo år. Det var inte alls svårt att vara tyst och sitta stilla. Det var bara skönt, allt emellanåt fick jag söka koncentrationen på nytt och samla min tankar, men det var också skönt att låta tankarna flyga och vandra fritt.

Det blev ett fasligt hössel då tystnaden bröts, vi är ett arbetslag med många pratglada människor och det märktes att vi hållit igen i nästan två dagar. Erfarenheten av retreaten var fin och givande. Jag upplever ändå att jag inte behöver dra mig undan särskilt ofta för att tänka djupa tankar. Monotont kroppsligt arbete är för mig meditation, vedarbete, rodd, promenader, potatisupptagning och mycket mer. Om jag får göra detta arbete tillräckligt ofta mår jag både själsligt och kroppsligt bra. Jag tror att jag har relativt gott omdöme och kan nog för det mesta välja vad jag häver ur mig men visst blir jag irriterad på mig själv när jag säger och tycker så mycket.

Sist upp och först i

Eftersom vi tog upp näten som var under isen så bestämde vi oss för att sjösätta båten också. Lekfull måste man fortsätta att vara fastän spegelbilden visar att värsta lekåldern är förbi. Vi sportar med att vara först ut med båten och sist upp med båten. Då underlättar det förstås att ha en lätt och "vintersäker"båt. Vi är mer än nöjda med vår Linder 440 som vi haft i snart femton år. Den är inte rank, den kräver minimalt med underhåll och en vuxen människa hanterar sjösättning och sådant ensam. Vi sköter ändå gärna dessa saker tillsammans eftersom det är så mycket roligare då.

Isen i strandviken var ännu hård, det var litet svagare omkring stränderna och den bar inte heller riktigt men genom att stå upp i båten och kränga på den litet brast isen litet. De sista metrarna ut till båthusets öppning fixade vi genom att jag hängde ut från bryggan på båthusets utsida och kastade en kagge med ett band till gubben i båten. Han drog sedan sig och båten på den svaga isen till båthuset.

 Så mycket vatten var det i båthuset bland isen att båten flöt. Isflaket inne i båthuset var så skört att det delvis gick att slå sönder och skuffa undan.

Litet uppfinningsrikedom fick vi ha för att sjösätta men bra gick det och roligt var det.

Säkra vårtecken

Det är ännu is i viken men ute på fjärdarna kan man se att det är öppet vatten. Vid land är det dåligt med is, vattnet har stigit och sjunkit så att det endast går att gå ut på isen med förstärkning. Dessutom behöver man alla möjliga redskap att rädda sig med ifall man skulle ha otur och falla igenom isen.

Det gäller att känna efter ordentligt så att man inte går igenom isen. Gubben bytte redan för ett par veckor sedan nätkäpparna mot flaskor så att näten inte skall driva bort med isen ifall det börjar blåsa och isen börjar flytta på sig.

Idag gick vi ut och vittjade näten och bestämde oss för att ta upp dem eftersom det lovats ännu mera av det varma vädret.

Fiskelyckan var passlig som vanligt. En gädda och en sik fick vi, mat för några dagar.

Vi körde samtidigt bort allt som behövs för vinterfiske från stranden.

Vårtecken

Alla fina vårblommor är snart här. I blomlanden kommer det upp narcisser, snödroppar och krokusar. Tulpanerna tittar fram och ger hopp om en fin blomning.

 I natt kom det litet snö som nu gjort blombänkarna våta men igår var det ännu torrt och fint. Snön smälte snabbt bort. Får se om det kommer mycket snö ännu, väderleksrapporten lovar det ännu i morgon, hoppas det kommer som regn i stället.