30 juni 2014

Kow bojsen i farten, hörde jag

Telefonen ringde sent igår kväll. Först ringde grannen som kom hem från byn och berättade att två tjurar stod på varsin sida av ett elstängsel och brölade och ville visa sin styrka. Gubben ringde till bonden som själv skulle komma följande morgon och försöka få dem att gå skilda vägar. Kort därefter ringer en annan granne att flera kor setts på rymmen. Korna betar på fyra skiften och uppenbarligen har maten tagit slut på ett av dessa för just de korna har varit på rymmen flera gånger. Det har dessutom varit lågvatten så de kommer lätt runt elstängslet genom att gå tillräckligt långt ut i en vik och runt stängslet just där. Nå djuren fick trampa fritt under natten och de hade snällt gått tillbaka till sitt eget skifte, antagligen fanns där kalvar som behövde dias. Tjurarna hade tydligen gjort upp i godo för de hade också gått åt varsitt håll. På morgonen kom bonden och fick tag på de kor som ännu var på fel sida stängslet. Han beslöt ändå att de måste få ett nytt skifte eftersom det var brist på mat där de varit. Nåja, riktigt så enkelt är det ju inte för djuren går inte i ledband precis. Det blev en cirkelrörelse, en annan besättning fick flytta till det obetade skiftet och korna utan mat fick ersätta dem på deras skifte som ännu har gott om mat. "Våra" kor fick bli kvar, den svarta tjuren som har sitt lilla harem av kvigor verkar rätt nöjda.


 Undantaget är ju alla dessa andra tjurar som skall mäta sig med honom, dock på tryggt avstånd, på andra sidan två elstängsel och en väg. Förut var den en stor vit fuling som vi kallar Ålänningen eftersom han lär härstamma från Åland, nu är det en brun-vit fuling som fortsätter bröla och stånga mull. Vår svarta är minst av dem alla, men inte skulle jag vilja komma emellan två sådana stora saker heller. Jag missade det mesta av koflytten, var hemma och diskade när den skedde men ungdomarna och Gubben fick beskåda det hela på nära håll. Jag har ju varit med förr men visst hade det varit roligt att se igen. Korna springer efter bonden, med ett mjölämbare och sitt lockrop är de en tam skara.

29 juni 2014

Balans och tyngdkraft

Senpotatisen har kommit bra upp och det mesta ogräset har grott. Igår var det perfekt väder att mylla potatislandet.  Sol och litet blåst. De tidigare regnen har mättat jorden och packat till den. Man slår liksom två flugor i en smäll när man myllar potatisen, luckrar upp jorden och drar upp ogräset. Vid soligt och blåsigt väder torkar marken upp så att ogräset som dragits upp dör lättare. Vi har en fiffig myllare som är behändig att koppla fast i traktorn. Om jorden är helt torr och lucker fungerar den bra som sådan, nu behövdes det mera tyngd på för att komma längre ner i jorden. Eftersom maskinen är "hemmagjord" måste man lägga på något som väger. Enklast fungerar det om någon eller ett par ställer sig att stå på maskinen. Farten är långsam i kvadrat så farligt är det inte, man kan hålla i sig i maskinen om man vill men med balansen i behåll hålls man bra stående.


Man kan ju förstås hålla i sig för att man vill också!

26 juni 2014

Ett projekt avklarat

Efter mitt förra inlägg om halvfärdiga projekt fick jag ett tips av min kära syster. Helt rätt påpekade hon att det skulle bli ljusare i verandan om vi målade fönsterkarmarna vita. Nå sidu jag målade det andra fönstret för fem år sedan eftersom det höll på att falla ur bågarna och skrek efter kitt och färg. Projektet blev då på hälft, antagligen för att det fanns något annat som behövde åtgärdas akut. Ibland behöver jag en puff för att få något riktigt färdigt, det är mycket roligare att börja nya projekt som sen igen kan lämnas litet på hälft.


Efter två lager färg blev det alltså helt riktigt ljusare i verandan. Ibland är det på sin plats med konstruktiv kritik, speciellt då den ges med en rejäl dos kärlek. Tack för tipset syster!

24 juni 2014

Halvfärdiga projekt

Det regnade igen på morgonen. Jag hade tänkt börja kärra in veden i vedlidret och hade redan lejt litet hjälp men fick avboka hela projektet på grund av vädret, det är ju ingen idé att kärra in våt ved. Efter att ha dragit mig rejält över accepterad tid i sängen och fått i mig några muggar kaffe försökte jag komma på något roligt att göra. Det skall ju vara avkopplande och roligt att ha semester. Ett tu tre slog det mig att jag tidigare i vår tog min symaskin till landet och då började på nya verandagardiner. De gamla har sett sina bästa stunder och bleknat rejält i solen. De tidigare gardinerna var vita med blommor i blått och grönt, nästan allt i huset är grönt, mattor, tapeter och en hel del annat. Jag minns att de gamla gardinerna var svåra att sy då mönstret var så oregelbundet, jag fick mäta stup i kvarten för att få dem åtminstone nästan lika långa. Jag har som dålig vana att titta i rea korgar vilken butik jag än besöker och för länge sedan, kanske ett år eller så hittade jag två identiska borddukar för en liten slant. Gardiner tänkte jag genast, rutigt tyg, måste vara enklare att sy än blommigt. Färgerna kan ni ju gissa - jo, vitt, blått och grönt!


 Jag tänkte ju att jag slipper sy alla sömmar då dukarna redan var kantade och visst det blev litet enklare men samtidigt svårare då jag fick skarva i dem för att de skulle räcka till på längden. Kanske det skulle ha blivit enklare att köpa tyg i alla fall. Nu är de ändå färdiga, en gång fick jag ta ner dem och sy upp dem litet eftersom jag tyckte det blev för mörkt i verandan annars men ganska nöjd är jag med slutresultatet. Pelargonerna på skåpet är alla hängpelargoner. Den i mitten med vita randiga blommor är från i fjol, den har övervintrat under köksgolvet. De två andra köpte jag som små sticklingar i tron att de var vanliga röda pelargoner men lika "hängiga" är de.

20 juni 2014

Rysk roulette

Nu har vi skördat den första egna potatisen. Våren har ju varit ömsom kall ömsom varm. Varma veckor har varvats med riktigt kallt väder och nattfrost. Att odla nypotatis är som att spela rysk roulette, nästan i alla fall. Förra året lyckades vi inte få egen potatis till midsommar det här året gick det bättre. När vi tog upp de första potatisarna i början på veckan blev vi glatt överraskade, skörden var bra och potatisarna stora och fina.


Nu skall vi fira midsommarafton med sill, potatis och goda vänner! Glad Midsommar till er alla!




19 juni 2014

Semestern börjar - slut på sommaren?

Sommarvädret svängde tvärt inför förra helgen. Kallt, regnigt och blåsigt blev det. Litet klarare var det till all tur under helgens bröllop, på söndagen rentav vackert stundvis. Men sedan har det varit kall nordvästlig vind. De kunde jag ju nästan räkna ut att det skulle bli eftersom min semester började.



Nå kan man inte rensa ute i trädgården kan man alltid göra det inne. Köksskåpen har fått en rejäl utrensning och en hel del byttor, glas och koppar har fått flytta ut i boden i lådor. Det som var sönder och kantstött har åkt i soporna. Några helt användbara kaffekoppar får kanske nytt hem också. Jag tycker inte om att städa men det är på något sätt tillfredsställande att få plocka ut och slänga bort. Ivern varade bara en dag, idag har det varit betydligt svårare att få någon början på arbetet, ett torrskaffningsskåp är det enda jag lyckats rensa. Nu har det också blivit snäppet varmare ute och jag skall försöka mig på att kanta en blomrabatt - den sista som ännu frodas ut på gräsmattan. Den syns direkt från trappan så jag kanske borde ha rensat den före de andra men den är också på det skuggigaste stället så myggorna har trivts där, då valde jag naturligtvis att börja med de soligare ställena. Idag behöver jag ju inte vara rädd för myggor - de blåser bort så någon nytta är det med den sibiriska vinden.

10 juni 2014

Bröllopstankar

Det är så roligt att vara bjuden på fest. Vi har den äran att få åka på bröllop och jag kan förställa mig alla förberedelser och planer som smitts för att festen skall bli så lyckad som möjligt. Jag vet att familjen förberett sig på många olika sätt. Det är evigheter sedan jag sist varit på bröllop, det senaste var faktiskt vårt eget. Fast bröllopet är brudparets fest känns det lyxigare att få vara med som gäst. Något litet får jag säkert hjälpa till med också men ansvaret för festen är någon annans och det är lyx. I mitt jobb brukar jag få vara med och ordna julfester, vårfester och andra tillställningar, jag är sällan gäst, nu skall jag njuta. Dessutom är bröllop så vackra fester, alla är uppklädda. Bruden ofta med en fin klänning och brudgummen uppklädd i finkostym förstås men också gästerna. Nu kommer det också en hel del ungdomar med och de är alla så vackra och fina.


 Sen är det ju också så roligt att få träffa alla nära och kära som så sällan samlas tillsammans på grund av att alla bor på olika håll. Nu får vi bara hoppas på vackert väder, litet regn betyder ju lycka men det får gärna komma tidigare på dagen så att kvällen blir extra fin. Det skall bli så roligt!

8 juni 2014

Flyttning på gång

Det börjar bli dags att plantera ut allt som skall växa på friland. Risken för nattfrost är definitivt över och det första ogräset i åkern har grott och kan rensas bort före grödorna tar plats. Igår planterade jag ut frilandsgurkorna som blivit stadiga och fin plantor i växthuset. Jag brukar så två frön i varje kruka och de kan bra växa parvis ute i landet också. Mitt stora experiment den här våren har varit att odla egen broccoli från frö. Jag har någon gång provat blomkål men det var före tiden med växthus så de blev bara rangliga småplantor som blåste sönder när jag planterade ut dem. Men nu lyckades åtminstone plantorna bättre. Jag sådde dem i stan strax före Påsk och skolade om dem en gång för några veckor sedan, nu fick de komma ut på friland.


Nu börjar kampen mot kål-larver och annan ohyra. Man kan förstås täcka hela odlingen med fiberduk så att ohyran inte kommer åt att äta på plantorna men jag tycker fiberduken är ful och så börjar det växa en massa ogräs under den, jag tänkte försöka med naturlig bekämpning. Tagetes eller sammetsblommor luktar illa och är superenkla att odla själv. Jag hade flera burkar av dem och skall nu prova om de alls har någon verkan mot ohyran. Skulle de inte ha någon verkan är de i alla fall granna att se på då de börjar blomma.


Nu är alla grönsaker sådda som skall i landet, det är bara att invänta skörd!

7 juni 2014

Plikter och syrendoft

En av händelserna i byn som samlar många deltagare är väglagets årsmöte. Idag var det så dags igen. Det är något speciellt med dessa möten på en ö som har några fastbosatta och många fritidsboende. Alla behöver sin väg och många vill vara med och säga sin åsikt om hur vägen skall skötas. När det sen gäller att välja styrelsemedlemmar som skall arbeta med sakfrågorna och på riktigt kan påverka hur vägen sköts är det mycket få som vill vara med och bära ansvar. Mötet gick livat till och att vara överens verkade först inte vara ett alternativ. Då de värsta motsättningarna var ventilerade blev mötet sakligare och kunde till sist kompromissa sig fram till lösningar som de flesta torde kunna leva med. Det konstaterade jag ändå att vore vi politiker skulle vi inte klara oss en endaste dag, det skulle bli regeringskris omedelbart. Alla röstberättigade styrelsemedlemmar röstade emot styrelsens förslag, tänk er en regering där alla ministrar skulle rösta mot regeringens förslag. Min högaktning för de människor som arbetar med att styra vårt land steg med flera pinnhål. Att komma fram till goda lösningar när åsikterna är mil från varandra och kompromissa och förbinda sig till dessa kompromisser kan inte vara lätt. Som sekreterare för väglagets årsmöte hade jag fullt upp med att teckna ned beslut och hjälpa till med översättning från ett språk till ett annat. När mötet var över var jag alldeles utmattad.


 Då behövde jag få stoppa huvudet i syrenen på gården och bara dra in den underbara doften och glömma alla känsloutbrott och osakligheter. Några kvistar tog jag in i en gammal gräddsnäcka. Inne håller sig syrenerna bara någon dag men i natt kommer de att sprida sin härliga doft inomhus.


6 juni 2014

Myggor

Så långt tillbaka jag kan minnas har vi haft rikligt med mygg på ön. Om det regnar mycket finns det mera. Jag kommer ihåg en sommar för kanske tio år sedan då en familj fick besök av släktingar från Tyskland. De klarade inte av myggen utan gav upp flera dagar före de hade planerat att åka. Så här på försommaren är myggen speciellt aktiva, hela naturen förökar sig så naturligtvis då även myggen. Så fort man går ut i skuggan angrips man, det gäller att hela tiden hålla sig i rörelse. Myggor är alltså den bästa tänkbara motionsinstruktören, litet nervfel kan man förstås också få men då gäller det bara att ställa sig på något ställe i solen som det blåser, då vilar också nerverna.


Litet tröst finner jag i att fåglarna har rikligt med mat om det finns mygg, den enas plåga är den andras nöje eller rent av villkor för överlevnad. Det finns ju medel mot mygg och så kan man ju ta kväll och vila litet också när kvällen kommer - inte bara pyssla i trädgården! Att få mygg på bild har jag inte ens försökt, regnmätaren får representera myggen idag.

1 juni 2014

Nässlor, pissmyror och lavendel

Nässlor är mitt stora gissel. Blomrabatten under boden ligger där dynghopen var då för snart hundra år sedan, jorden är porös fin och nässlorna trivs bra. Först klipper jag ner de brännande asen, sen tar jag spaden och till sist gäller det att skaka bort mullen från de stora gula rötterna. Med spaden kantar jag rabatten och mitt sinne för ordning blir tillfredsställt av att kanterna blir raka och fina. Under nässlorna mot den stora stenen trivs pissmyrorna eller etermyrorna som det heter på fint språk. Här gäller det att vara snabb så att kräken inte hinner upp för handskarna och bits. De stackrarna får varje gång lika bråttom att bära bort sina ägg till en tryggare plats, litet synd om dem är det men när jag nu en gång för alla har bestämt mig för att det här är mitt blomland och inte en myrstacke.


Jag har en viss förkärlek för ogräs, eller rättare sagt för att dra och riva upp ogräs. Ett par gånger varje sommar försöker jag rensa i rabatterna och tro det eller inte det är ett nöje. Mina rabatter är inte många och inte heller stora, det är kanske därför jag tycker det är roligt att rensa i dem. På en timme eller två får jag ordning på den största, kanterna ansade och någon blomma flyttad. Blir det något mellanrum mellan perennerna brukar jag så sommarblommor där. Litet blåklint eller eterneller ser vackrare ut än ogräs.



Efterhand har växterna i rabatten blivit flera och endel trivs fint fast det är sol hela dagen, torrt och utsatt för vind. Här bestämde jag mig för att prova om lavendeln också skulle trivas. Får se om den får vara kvar eller om de blir hjortmat.