Grönt är skönt

Vi har fortfarande julgranen inne. Nu tycker ni nog att vi är litet tokiga. Ni har alldeles rätt och det börjar vara på tiden att ni får reda på hur det står till, vi är nog litet speciella. Men vi är inte ensamma, åtminstone inte i vår by. Vi är tre grannar som alla har julgranen inne.

Svärmor hade gärna granen inne över sin födelsedag den 22 januari. Om granen fick gröna skott kunde hon ha den längre än så. Hon tyckte det blev så mörkt i köksknuten när granen kastades ut. I skrivande stund har jag just klätt glittret av granen, bollarna och tomtarna åkte ner i sin låda för två veckor sedan. Nu återstår bara ljusen och toppstjärnan. De får vara kvar tills granen åker ut. När det sker är ännu oklart, det känns liksom inte rätt att kasta ut den i kylan med sina nya ljusgröna skott. Men som sagt är vi inte ensamma om att ha granen inne. Grannarna bjöd på kaffe idag och deras gran är fortfarande klädd, grön och fin. Likaså den tredje grannen, där har granskotten växt sig lika fina som hos oss. När vi saknar köpcentra och biosalonger besöker vi i stället varandra för att beskåda och beundra varandras julgranar. Varje gång är jag lika övertygad om att vi har den vackraste - åtminstone på vår sida landsvägen!

Granbestyr

Vi pyntar ganska litet till jul men julgran vill vi absolut ha. De blir så fint i stugan när den står där, den lyser upp hela huset på något sätt. På höstsidan börjar vi se oss omkring efter en lämplig gran. Alla träd som kommer emot är potentiella julgranar och betraktas med speciell blick, antingen som möjliga eller omöjliga julgranar. Helst skulle vi ha en tät och stadig men inte så stor gran, en sådan är alltid litet svår att hitta. Helst borde den växa på mager jord men i fullt ljus, om jorden är för bördig växer granen så fort att kvistvarven sitter glest. En ljus växtplats gör att granen blir lika stor åt alla håll, om det är mörkare dominerar den sidan som fått mera ljus, i allmänhet den södra. Årets alternativ har varit på förslag också tidigare år men då ratats för att den varit för gul i färgen, mörkgrön skall granen vara. I år verkade färgen grönare än förut och i brist på ett bättre exemplar valdes nu denna skönhet. Så här tät gran har vi nog inte haft på länge.

Litet ljus ser den ännu ut då den står på trappan men inne i stugan är vi riktigt nöjda också med färgen.