Dags att vakna

Jag tror att vår kompost är en medelålders kvinna, den sover och skulle gärna sova hela den kalla årstid(-erna)en. Den liknar alltså mig, en stor skillnad har komposten och jag ändå. Komposten får för litet mat på vintern och somnar därför. Jag tankar massor med mat under den mörka tiden och slöar och somnar sittande därför. Nog är det skönt att sova. Helst skulle jag gå i ide den mörka årstiden. Nu har dagarna ändå blivit så långa att det skulle vara lagom att vakna. Och jag tycker att komposten skall vakna den med, det är ju roligare om vi är flera som vakar. Temperaturmätaren har visat noll sedan det var hård köld i januari. När det är minus tjugo ute är det inte mycket lönt att mata den heller för det bara samlas på hög och blir en stor isklump. Jag brukar försöka mata med litet mera strö så att det inte blir så mycket fukt som kan frysa. En del av bioavfallet hamnar i trädgårdskomposten på vintern när det är kallt och svårt att fylla på.

Nu ville jag ha igång komposten och provade ett tips jag läste på en trädgårdssida. Tanken är att tända ett oljeljus eller gravljus och sätta det in i komposten så avger det så mycket värme att processerna kör igång. Ljuset hålls brinnande om man inte klämmer fast locket alltför tätt. Ett par timmar och det började ånga friskt ur ventilationshålet på kompostens baksida. Återstår att se om processen startade eller om allt svalnar igen. Det var åtminstone värt ett försök. Litet extra mat får vi komma ihåg att ge den så att den har någonting att processa. Kankse jag får ta mig själv i kragen och lämna bullarna och godiset åt komposten istället för att stoppa dem i egen mun.