När rokot börjar hålla

Det börjar bli dags att se till växthuset. Eller rättare sagt göra den årliga varje vår påtvingade reparationen. Varje höst de tre senaste åren har växthuset blåst mer eller mindre sönder. Tre-fyra av skivorna brukar blåsa sönder eller lossna helt. Har vi tur hittar vi dem rätt hela någonstans på ägorna,  har vi otur är det bara slarvor kvar. Solljuset gör sitt med plast och antagligen är det dyrt att göra plast som är uv beständigt för bara ena sidan av skivorna har sådant skydd. Den sida som skall komma utåt var vid uppsättandet försedd med ett klistermärke som berättade vilken väg skivan skulle sättas i ramen. Nitisk som jag var tog jag bort klistermärkena då huset var färdigt. Vilket fatalt misstag. Med en lös skiva ute på åkern har man ingen aning om vilken väg skivan borde sitta.

Hela växthusbygget var ett mindre inferno. Jag minns att byggråden uppskattade tiden för att färdigställa huset till åtta arbetstimmar för två personer. Det tog mig nästan två veckor, då gjorde jag nog annat också men säkert 4-5 timmar växthus per dag. Dessutom hade jag hjälp av mannen mellan varven. Alla muttrar och skruvar var små och det var ett evigt petande för att få dem på plats. Till sist fuskade vi litet och använde pop-nitar på strategiska ställen. Just de ställena har förstås hållit medan lister som skruvades fast med stor möda har lossnat när huset darrat i höststormarna. Förra våren satte vi fast trälister på utsidan om aluminiumlisterna för att förhindra skivorna från att lossna om det blåser hårt, de skivor som hade en sådan list hölls kvar, bingo. Varför satte vi inte lister på alla skivor? Det frågade vi oss efter första höststormen. Nu har vi ersatt en del söndriga skivor med nya och satt lister över de flesta skivorna, i morse skruvade vi fast ytterligare några lister. Mitt estetiska öga gillar inte hur växthuset ser ut med klistermärken och allt, hellre hade det fått vara ett växthus utan förstärkning. Ännu mindre gillar jag att reparera huset hela tiden, alltså får jag lov att vänja mig det nuvarande utseendet.

Flera gånger har jag tänkt att det vore bättre att riva hela skräpet men då det är så roligt att ha växthus. Jag älskar att pynja med plantor och så rucola och sallad tidigt på våren. Det är perfekt för att driva upp plantor för trädgårdslandet och egna tomater smakar så gott. Dessutom har hjortarna ännu inte lärt sig öppna dörren till växthuset så grödorna får vara ifred därinne. Förutom alla de här fina skälen att ha växthus hör det litet till vår livsfilosofi att inte ge upp alltför lätt, att åtminstone göra vad vi kan för att reparera saker före de skrotas. Och sen brukar vi säga att när någonting reparerats tillräckligt många gånger börjar också rokot hålla. Det är inte så underligt heller när snart alla delar är bytta så är växthuset snart som nytt!

Flyttning på gång

Det börjar bli dags att plantera ut allt som skall växa på friland. Risken för nattfrost är definitivt över och det första ogräset i åkern har grott och kan rensas bort före grödorna tar plats. Igår planterade jag ut frilandsgurkorna som blivit stadiga och fin plantor i växthuset. Jag brukar så två frön i varje kruka och de kan bra växa parvis ute i landet också. Mitt stora experiment den här våren har varit att odla egen broccoli från frö. Jag har någon gång provat blomkål men det var före tiden med växthus så de blev bara rangliga småplantor som blåste sönder när jag planterade ut dem. Men nu lyckades åtminstone plantorna bättre. Jag sådde dem i stan strax före Påsk och skolade om dem en gång för några veckor sedan, nu fick de komma ut på friland.

Nu börjar kampen mot kål-larver och annan ohyra. Man kan förstås täcka hela odlingen med fiberduk så att ohyran inte kommer åt att äta på plantorna men jag tycker fiberduken är ful och så börjar det växa en massa ogräs under den, jag tänkte försöka med naturlig bekämpning. Tagetes eller sammetsblommor luktar illa och är superenkla att odla själv. Jag hade flera burkar av dem och skall nu prova om de alls har någon verkan mot ohyran. Skulle de inte ha någon verkan är de i alla fall granna att se på då de börjar blomma.

Nu är alla grönsaker sådda som skall i landet, det är bara att invänta skörd!

Vårprojekt

Det börjar bli dags att fundera på vilka projekt som blir aktuella att genomföra den här våren. Det kliar redan i fingrarna för att börja så frön av olika slag. Riktigt ännu kan man inte plantera ut något i växthuset fastän bönderna på grannöarna säkert funderar på att sätta de första tidigpotatisarna.

Vi har ett mindre växthus som alltid blåser sönder i någon höst eller vinterstorm. I höstas tänkte jag nästan tappa modet och funderade på att vi skulle ta ner hela spektaklet. Men när jag nu ser på det tänker jag att det kanske går att rädda med några nya skivor.

Det är så roligt att gå till växthuset efter tidiga grödor på försommaren. Sallad och rucola är bra att komma igång med riktigt tidigt. Dessutom är det bra att kunna flytta ut plantor av blommor, gurka och pumpa i växthuset så fort det blir litet varmare i maj. Det blir så trångt inne med alla odlingar och ute får de mycket mera ljus och blir stadiga och litet härdade. Tomaterna har vi både köpt som färdiga plantor och sått själva. De egna plantorna börjar ju ge frukt mycket senare så det är bra att ha någon färdig planta också. Snart får vi ta oss an det här projektet men vi skall först se vad helgens oväder för med sig.