26 okt. 2014

Vintertid

Här i skärgården blir det sällan hård vinter för långa perioder. Vi brukar spekulera i när köldgraderna skall hålla i sig längre än någon enstaka dag. Vid fullmåne eller då halvmåne växer till fullmåne kan det bli någon period av kyla men sällan blir det kalla perioder före jul om ens då. Vit jul är sällsynt och om det råkar vara någon centimeter snö till julen så regnar den oftast bort före nyåret. Nå, det här var ett sidospår, vi har ju officiellt övergått till vintertid idag. På hösten är det skönt att få sova en extra timme men annars är jag inte speciellt förtjust i klockflyttandet. Vintertid och vinterförberedelser hör ju ihop så idag har vi bytt aktersnurra på båten.


Nu kan vintern komma. Båten är i sjön från den dagen det är litet öppet vatten i viken till den dag då den hotar frysa fast i isen. Det går bra att gunga loss båten om det frusit fast litet men det blir arbetsamt om det fryser för mycket. Under menförestider på våren och kallt höstväder är den gamla aktersnurran tåligare än den nya som vi skaffade av en granne för några år sedan. Att ha bara en snurra är litet riskabelt då det alltid kan bli något krångel och det inte är så enkelt att få reservdelar när man behöver båten hela tiden. Den nya snurran är fin och går tyst men den tycker inte om kallt väder. Antagligen är den planerad för sommarbruk och inte för användning året om. Den behöver bli ordentligt varm för att inte stanna på låga varv och det kan bli direkt farligt om motorn stannar när man kör upp nät eller är ute i litet sämre väder. Vi har alltså löst problemet så att den gamla trotjänaren får ta vid där den nya ännu inte klarar sig.



Med justering av tomgången kanske den nya lär sig med tiden, den som lever får se. Den nya snurran körde vi sedan i sötvatten. Vattenkylningen har krånglat litet under sommaren och var som gubben misstänkte stockad med något skräp. Det är lättare att krassa systemet när man ser vad man gör och inte behöver hänga ut över båtaktern i obekväm ställning. Till all tur var det inte något större fel, den gamla snurran har gubben reparerat själv många gånger men den nya har han inte ännu behövt bekanta sig med. Jag förstår mig inte alls på motorer och maskiner men något har jag varit tvungen att lära mig då det brukar vara jag som får beställa reservdelar på internet.


Nu är det sen bara att fortsätta fiskesäsongen, när vattnet blir kallare kan man vänta sig mera fisk också, inte för att vi kan klaga på strömmingsfångsterna men visst blir det gott med sik. Och om det var någon som undrade hann jag ta upp dahliaknölarna också och föra in dem i källaren.

2 kommentarer:

  1. Hurra till dahlior! Må dom leva länge.
    Jag skulle inte alls veta vad man borde göra med snurran. Duktig gubbe!
    Hoppas ni får gott om god sik.

    SvaraRadera
  2. Ja, gubben är duktig! Dahliorna har blivit litet styvmoderligt behandlade i år men vi får hoppas att de klarar vintern. I vår så skall jag gödsla dem bättre och sätta upp stöd så att de inte faller omkull hela tiden. I värsta fall finns det ju nya knölar att köpa men jag har fått knölarna av min mormor så de har ju känslovärde också.

    SvaraRadera