Svett och sinnesfrid

Förra helgen blev vi färdiga med vedprojektet. Det gick som en dans. Sonen orkar jobba för två så vi andra fick bara hänga med. Vädret var dessutom det bästa tänkbara, solen sken från en molnfri himmel.

När vi var färdiga med det andra lasset stjälpte vi det i backen bredvid vedlidret, därifrån är det sedan kortare väg att kärra in den torra veden någongång i juni.

Jag brukar säga att vedarbete är som meditation för mig. När jag står vid vedklyven eller radar ved i vedlidret måste jag koncentrera mig. När kroppen är upptagen med sådan litet ensidig sysselsättning stiger det upp alla möjliga tankar ur det undermedvetna, både positiva och negativa. När jag jobbar hinner tänka och fundera igenom det mesta. Om det inte räcker med en genomgång brukar de komma tillbaka en annan gång, när tankarna är färdig bearbetade kan hjärnan lämna dem och sinnet får frid.

En trogen vän

Vi har en fantastisk vän. Den äter vårt skräp och gör svart mylla. Rätt gissat det är komposten. I vinter har det varit riktigt kallt endast två veckor och då stannade processen upp men nu fräser komposten på igen. Jag fick den att vakna till liv genom att banda litet urin, kanske 2 dl med en halv liter vatten, det hällde jag helt sonika i komposten och vips så började den bli varm. Eller vips på ett dygn ungefär.

Jag tror att den frös för att den fick litet dåligt med mat före den kalla perioden och för att den började vara full. Här om helgen tömde jag bort sådär ett halvt skottkärrs lass med kompost så att det nya skulle få rum och luft. Litet torrt strö kommer att behövas då den färdiga komposten är en aning för våt ännu. Den färdiga komposten satte jag bredvid växthuset i en öppen kompost än så länge.

Jag tror att den är för kraftig att sätta ut på den kalla jorden. Sedan då det går att luckra in den i jorden med litet torv eller mull går det säkert bra.

Våren framskrider

Fast naturen är ganska färglös finns det så många vackra detaljer att vila ögonen på. Överallt sticker det upp små blad och knoppar.

Idag fick jag syn på de första späda nässlorna. Jag fick lusta att plocka dem och laga soppa eller stuvning. Just idag blev det ändå inte eftersom vi höll på med den sista veden. Om det inte snöar eller regnar i morgon skall jag ändå passa på att plocka litet och laga en soppa åt mig att ta med till jobbet. Där kan jag sen flytta mig tillbaka till vår soliga vedbacke i tankarna. Hasslarna har ovanligt mycket hängen i år tycker jag. De är vackra men nog litet förargliga då de gör att ögon och näsa stockar sig.

Himmel och helvete

Hur är det i himlen? Är det gator av guld? Är det ljust och varmt? Var är himlen? Och vad är då helvetet, är det motsatsen? Är helvetet evigt om det finns? Oj vad många intressanta frågor och tankar, dem borde man grunna på litet oftare. Tänk att få diskutera med några andra som är intresserade att diskutera liknande frågor. Att få lyssna på erfarna människors uppfattningar om frågor som så ofta blir klichéer, att få lyssna och utbyta tankar utan att trampa varandra på tårna. Det blir så lätt missförstånd då trosfrågor ventileras. Kyrkan säger si, kyrkan säger så, eller rättare sagt människor som uppfattas representera kyrkan får stå för hela kyrkan. Jag har väl funderat en och annan gång på dessa frågor förut också. Främst för att göra det klart för mig vad jag själv tror men likväl är diskussioner mycket intressantare än ensamma funderingar. Om jag tror fel då? Finns det fel och rätt svar på dessa frågor? Är det så farligt då om jag inte vet vad jag skall tro? Egentligen är det väl inte farligt alls, tror jag. Nåd finns väl just för att det skall finnas hopp för oss som annars inte skulle ha en chans.

Olika tid på olika plats

I vårt husbolag i staden har det under flera års tid talats om stambyte. Det har talats och planerats i evighet tycks det. I dag var jag hem under lunchtid för att äta, jag brukar passa på att äta hemma då jag har arbetsuppgifter i närheten. Det har vimlat av karlar i arbetskläder på gården och i trappan redan några dagar men något ljud av direkt arbete har jag inte ännu hört förrän idag. Jag trodde jag hade glömt att stänga dörren till lägenheten när jag hörde ljudet men nej den var fast. Den som har möjlighet att vara på arbete på dagarna klarar säkert av det här alldeles utmärkt men alla pensionärer är det nog mera synd om. Damerna som jag mötte på gården sade att de måste ut på stan en stund för att vila nerverna, jag har faktiskt stort medlidande med dem. Trappan är indelad i tre linjer och vår linje är sist i saneringstur, fem månader beräknas arbetet pågå i huset före de kommer till vår linje. Tiden flyger ibland med en ryslig fart och jag skulle inte vilja ha vinter och höst igen för något pris. Den enda fördelen med skulle vara att stambytet var över, kanske olika tid på landet och i staden skulle vara en lösning. Tänk om det gick att beställa oktober i stan och april på ön.

Vårsysslor

Till många skärgårdsbors fritidsintressen hör jakt och naturvård. Just det, både och är viktiga. Gubben har sysslat med fågeljakt sedan han var en liten pojke. Jakten på sjöfågel har varit en viktig källa till näring, färskt kött och ägg var en bristvara på vintrarna förr i tiden då det inte fanns frysboxar. Den jakten hör nuförtiden till historien men den har inte bara varit en slakt av fåglarna utan en kultur som nu tyvärr dör ut. Fågelholkar för mesar och andra småfåglar är säker bekant för de flesta men holkar för sjöfågel, knipa och skrake är mera ovanliga.

Gubben har varje år satt upp några som han gjort av trädstammar som av en eller annan orsak varit ruttna inuti. Genom att holka ur dem, bränna dem på insidan, göra botten och tak samt borra lämpligt hål i dem är holken färdig. Det är ett drygt arbete men en sann glädje.

Förutom att sätta upp holkarna på lämpligt ställe skall de helst putsas på vårarna också. En och annan ekorre har under vintern och vårvintern börjat bo i holkarna och ekorrarna är vackra men grymma skadedjur som inte drar sig för att äta fågelägg och fågelungar. Allt det här skall göras tidigt på våren före sjöfåglarna börjar söka boplats. Det är en obeskrivlig glädje att få följa med de flygande kniporna som söker en lämplig boplats och sedan sköter sitt bo, tar hand om sina ungar och till sist för de "färdiga" ungarna till stranden.

Marsväder

Det kom rejält med blötsnö i natt. Där det var bar mark igår och torrt och fint är det fem centimeter blöt snö. Alla vårblommor, krokusar och snödroppar som redan börjat blomma fick det rejält kallt om fötterna.

Igår fotograferade jag växthuset och tänkte på vad jag skulle plantera idag ser det betydligt vintrigare ut.

På väderleksrapporterna har de lovat att det kalla vädret skall hålla i sig åtminstone en vecka. Nu är det hård nordvästlig vind, det var varning för hård vind här på skärgårdshavet till idag och det har det nog varit. En plusgrad i kombination med den hårda vinden känns ju betydligt kallare också. Marken är ändå så varm att snön knappast stannar så länge, sen blir det vår på riktigt och allt kommer att grönska fort då det nu fått rejält med vatten.